Myshelg

Tidigare i veckan ringde barnbarnet och berättade ”mormor, jag tänker komma till dig på lördag och då ska vi gå på bio”

wille kom igår på dagen, käkade några glassar innan vi tog oss ner på stan.

Vi såg Emojis (stavas det så)? Sen blev det pizza på den Pizzeria han hade bestämt. Det här är en kille som gillar kortspel, så det sysselsatte vi oss med ett bra r

tag innan vi förflyttade oss till TV-soffan med hans lördagsgodis och lördagsläsk. Försökte introducera honom till Kullamannen. Hade berättat med inlevelse om hur spännande jag tyckte det var då den för första gången gick på tv. Han var dock måttligt intresserad. Då första avsnittet var slut trodde jag han ville se mer. Men han sa ”mormor om du vill, så kanske vi kan se ett avsnitt till i morgon”! Hahahaha, så snäll var han att han kunde offra sig för min skull till ett avsnitt till dagen efter!!!!!

Wille hade sagt han skulle vara vaken lika länge som jag, men utan protester gick han och lade sig i hyfsad tid. Han var trött.

Publicerat i Dagbok, Nära och kära | Lämna en kommentar

Ja då är alltså semestern slut!!

IMG_0408

Trist, men det är bara så att det är tungt med alla långa dagar igen. Men samtidigt så är det ändå så mycket lättare när det är ljust då jag sticker hemifrån och fortfarande ljust då jag kommer hem.

Ändå……trött efter en hel arbetsvecka.

Finns dock olika grader i helvetet.  Vet ju att under en tid under min semester, var en del av t-banelinjen avstängd under flera veckor.  En ”pendlarkompis” som jobbat under hela min semester berättade att han som har närmare till jobbet än mig fått förlängd pendlingstid från 4 till 6 timmar om dagen under hela den perioden.  Låter inte roligt.

Under den här veckan har tempot att röra sig på skruvats upp succesivt till Sthlmstempot.  Så strejkar då mitt knä som jag slagit i. Börjar få ont i det andra knäet också, vilket troligen beror på att jag felbelastar.

Till råga på allt fått en praktförkylning.

Tidigare i veckan ringde ett av mina barnbarn för att berätta för mig att han tänker komma till mig på lördag. Fniss, ingen fråga, utan han berättade att så blir det! Älskade unge.

Jag sa ”jaha så roligt att du tänker komma, vad har du tänkt att vi ska göra då?” undrade jag.  Han berättade att vi ska gå på bio! Jaha! Och sen ska vi gå ut och äta pizza! Jaha, sa jag igen.  Och så måste jag köpa mycket lördagsgodis för han tänker sova över här också! Fniss jag älskar när barnbarnen bara så tar för givet sånt här. Jag sa att han måste ringa till mig idag, för att bestämma hur och när vi ska träffas. Den här helgen är han hos sin pappa, vilket han inte var när han ringde tidigare i veckan.  Nu har han förankrat hos pappa också att han ska vara hos mormor lördag till söndag.

img_0319

Wille ringde idag och påminde om att vi ska gå på bio och äta pizza ute.

Frågade honom idag var han vill sova här hemma hos mig. Det brukar jag fråga alla barnbarn som ska sova över, utom Nea, för hon har en bestämd plats. Tror han redan hade funderat ut detta för han valde direkt att han ska sova i extrasängen som finns i mitt sovrum.

 

Publicerat i Hänt i veckan | 1 kommentar

Äntligen fredag

IMG_0408

Idag blev det höst!

Annars varit mest soligt. Persiennerna nerdragna har varit ett måste på jobbet. Men idag har det varit ganska grått. Alltså inga persienner nerdragna. Fönster däremot öppna.

Trots att inga persienner varit nerdragna på jobbet blev jag tvungen att tända taklamporna redan tidigt på dagen. Det känns som höstens entré.

Känns lite vemodigt!

Men det hann jag inte fundera så mycket på. Kort arbetsdag. Hunnit med en gemensam fredagsfika, den första sådan sedan sommaruppehållet.  I mitt arbetslag turas vi om att bjuda på fredagsfika. Höstens första, idag, var det min tur. Inget märkligt men det var ändå lite tid som gick åt för mig att lägga upp fikat lite snyggt. Har många godisgrisar i arbetslaget så det handlade också om att bulla upp med godiset på ett snyggt sätt.

Mysigt fika då vi nästan allihop är tillbaka igen efter semestrarna, så det blev ett mysfika. Och så har vi haft ett lite kortare sammanträde.  Eftersom jag slutar mitt på dagen på fredagar tycker jag ändå jag hunnit med mycket idag.

Så kom en gammal fd kollega och hälsade på på jobbet. Det var verkligen jätteroligt. Vi har jobbat ihop i hur många år som helst. Hann inte prata med henne så änge som jag ville.

Väl hemma på hemorten igen ärenden att uträtta. Där stötte jag ihop med kollegans man. Alltså den kollegan som kom på besök på jobbet idag. Stötte även ihop med honom en gång till lite senare på dagen. På glasbanken. Honom stöter jag ihop med kanske 1-2 ggr om året. Han brukar skämta om att det är på bolaget man träffar alla. Och så blev det nu också. Hahahaha!!

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Sandlådegräl

img_0410

PÅ HEMVÄG FRÅN JOBBET IDAG

På pendlarbussen finns några säten med ett litet bord emellan. Jag satt på en sådan plats med bord. På andra sidan gången satt en äldre dam vid ett bord. Mitt emot henne en annan pensionär som också ockuperade sätet bredvid sig med en resväska. Inte många lediga sittplatser kvar.

Ett par hållplatser senare kliver en äldre man ombord. Han har tänkt hålla på med sin dator. Han sätter sig bredvid den äldre damen. Frågar henne om hon kan flytta lite längre in så han får bättre plats. Damen blir arg och säger hon sitter så långt in hon kan, hon har bara en krycka där, och undrar om han kanske menar att hon ska kasta bort den? Nejdå, svarar han och placerar sin dator på bordet. Damen tar fram sitt fika som hade med sig och ställer på sin halva av bordet.  Mannen frågar om hon kan flytta sina grejer lite längre bort.  Damen blir ännu argare. Ska du kanske ha hela bordet för dig själv eller, fräser hon? Det är så att jag måste jobba, svarar han vresigt.  Så du ska ha rätt att ta för dig mer än dig halva för att du måste jobba….medan jag som satt här långt innan du kom inte får använda min halva av bordet, frågar hon ilsket i ett högre tonfall.  Sluta nu, fräser mannen högt.

Vid det här läget är jag så full i skratt, men vill ju inte visa att jag skrattar åt dem, så jag kämpar för att hålla skrattet inne, vrider på skallen för att titta ut åt det andra hållet. Då möter jag blicken på damen som sitter mitt emot mig……som också kämpar för att hålla emot skrattet, och vi båda kan inte hålla inne med ett fnitter.

De arga pensionärerna blir tysta en god stund.

Sen sätter den arga damen igång, klagar högljutt på mannen som sitter så bredbent att han tar upp mer än sin del av sätet, hon uppmanar honom att sätta sig någon annanstans. Mannen precis lika arg och vägrar flytta på sig. Grälet eskalerar högljutt. Kvinnan mitt emot mig och jag kan om igen inte hålla emot vårt fniss. En kvinna lite längre ner i raden upptäcker nu grälet eftersom det blivit så högljutt, hon ser oss som siter och fnittrar och ur hennes mun kommer det ett gapskratt.

Kvinnan med resväskan som sitter mittemot de grälande pensionärerna börja nu medla, medan pensionärerna måttar hur stor del var och en av dem tar av sätet och bordet.

SANDLÅDEIVÅ

Publicerat i En pendlares betraktelser | Lämna en kommentar

Fyller skyltarna sin funktion?

Tryggt och bra, enligt skyltningen på pendlarbussarna. Information om var brandsläckare finns. Bra att veta, men…..?


Var finns den där brandsläckaren egentligen?

Tittar man noga finns tre små hål i väggen där skylten sitter. Det är hålen efter den brandsläckare som skruvats ner!

Så var är då brandsläckaren? Är det meningen att passagerarna ska springa runt i bussen, vid en akut situation och leka ”fågel, fisk eller mittemellan”, för att kolla om det ens finns någon brandsläckare?

Eller är fet så att det inte finns brandsläckare ombord? Snålt i så fall. Ska det vara så borde åtminstone skyltarna som visas var de brandsläckare som inte finns…..finns!

Så här är det på alla pendlarbussen sedan minst tre år.

Även lokalbussarna skyltar om var brandsläckare finns. Även där är endast några skruvhål kvar som minne var det en gång i tiden fanns brandsläckare.

Skyltarna manar också oss passagerare att använda säkerhetsbältena. Ehhhh…. vilka säkerhetsbälten? Finns inga säkerhetsbälten i bussen. Skylt och brandsläckare som inte finns, om bälten som inte finns.. Det finns en förarhytt också. Inte värt att se efter ……. det kanske inte finns någon chaufför finns heller.

Men jag åkte en dag i veckan med en annan lokalbuss, där fanns inga skyltar om brandsläckare……men där fanns brandsläckare – helt synligt också!!!!!

Publicerat i En pendlares betraktelser | Lämna en kommentar

Så här i kräftsäsongstider……

….finns så mycket minnen kvar. Under fiskesäsongen handlade det mycket om att försvara vår rätt att använda det egna vattnet.

STRID

På fullt allvar. Men vi valde att ursäkta andras misstag men kräva förbättring.  En viss herre gjorde allt han kunde för att skrämma bort oss, vilket han inte lyckades med. Han gjorde allt han kunde för att skrämma bort oss på andra sätt. Kortsiktigt blev det en del vinster för honom, men långsiktligt förlorade han massor.  Vi var envisa.

VÄRDET I VATTNET

Helt, eller nästintill värdelöst för att fiska efter fisk i. Men helt perfekt för att fiska kräftor i.  Vi började i en väldigt liten skala, men slutade i ganska stor skala. De senaste fem året fick vi ca 100kg kräftor i normalstorlek på en helg. Våra vuxna barn och min pappa var djupt involverade i att ta hand om kräftorna på ett djurvärdigt, hygieniskt och gott sätt.

Faktiskt var det så att vänner och bekanta som åt av våra kräftor verkligen tyckte de var så mycket godare än de de köpte. Restauranger som köpte våra kräftor var också mer än nöjda. Med tanke på antalet burar vi hade blev det ofrånkomligt att vi måste sälja kräftor. Bl a till restauranger. Jag ville lära dem hur man kokar kräftor på etiskt sätt, men de menade att de redan har koll på det!!!

LEVANDE KRÄFTOR

Sålde vi även privat. Dessa köp innehöll alltid en lektion i djuretik och hur de ska kokas. Vi skickade också med recept på olika delikatesser man kan tillaga med kräftor.

Av de riktigt stora kräftorna kan man tillaga speciella rätter. Vilket vi provade på med de stora kräftor vi hade kvar.  Med goda resultat som vi gärna delade med oss av. Till vår glädje hittade vi några ”kunder” med samma genuina intresse som vi hade. Trevligt!

Publicerat i Nära och kära | 1 kommentar

Mysig familjelördag

IMG_0378

Har såklart tränat den här lille killen på att säga farmor. Men han tycktes vara mer intresserad av mina taklampor, om jag tände dem, än att säga farmor. Jag kanske får avvakta med farmorträningen några veckor…….

Lillkillen har problem med tänder som är på gång. Gnyr och gnäller i sömnen så föräldrarna behöver gå upp många gånger varje natt. ibland är det lite kink dagtid också. Märktes nästan inget alls av den varan här idag. Men just då vi fikade gnällde han lite och ville stoppa händerna i munnen. Mamman tåg några hallon från bärtårtan och stoppade in i hans mun. Den synen var oförglömlig. Lillkillen slutade snopet att gnälla, såg hur förvånad ut som helst och så kom ett lycklig leende. Hallon, det är något den här killen gillar!

Familjen njöt av att vara tillsammans och få bekantas oss med lillkillen. Roligt för oss alla. Men en av kusinerna Nea, som verkligen älskar småbarn var jättelycklig då hon fick sitta på golvet och leka med lillkusinen. Hennes lycka var enorm då hon fick hålla honom i famnen.

KUSINSKOJ

Kortspel såklart.  Och så beodrades jag att lära mina barnbarn de korttrollerier jag kan. Har jag gjort förut men det hade dom tydligen glömt.  Alla kusinerna trivs i varandras sällskap. Främst Edmund och Nea trivs med varandra. Är också närmast varandra i ålder. Blir så glad över att se och höra hur de pratar med varandra och skrattar.

Wille som sedan 2008 varit den yngsta i den här kusinskaran är lycklig över att inte längre vara yngst, utan faktiskt är en storkusin numera! Hahahahaha!!!

Stor eller inte, men idag visade han att han har ett godishalsband, för mormor. -Aha, sa jag glupskt och gångade honom, berättade att jag råkar älska godishalsband och sitter dom på ett barnbarn så kan det ju kanske hända att mormor också glufsar i sig barnbarnet, och så låtsas-bet jag honom i nacken vilket såklart kittlades. Han fnittrade förtjust.  Som sagt stor eller inte……så är han ändå mormors barnbarn!

ÖVERNATTNING

Vet att Edmund gärna vill komma på övernattning hos mig. Farmors kille. Såklart han ska få göra. När man jobbar som jag gör är det lite planering för något sådant. Innan jag jobbpendlade som jag gör blev det ofta spontanövernattningar för honom då och då.

Nea kom på under eftermiddagen att hon kanske skulle sova över här nu inatt. Men så kom hon på att hon hade godispåsen hemma, och kiosken här har redan stängt.

Wille ringde efter att de kommit hem till sig. Han vill kolla i skåpet i gästrummet hos mig om det finns kvar några leksaker/böcker som han vill ha, och det får han såklart. Och så vill han sova över hos mig.  Såklart vi ska ordna.

Både Edmund och Nea har varit hos och sovit hos oss hur mycket som helst. I huset hade de tom varsitt rum.

FARMOR ELLER MORMOR

Det var på den tiden då de inte kunde förstå att jag både kunde vara farmor och mormor. De kunde nästan börja tjafsa om det.

 

 

 

 

Publicerat i Nära och kära | 2 kommentarer