Aj

Min visdomstand som kämpar för att komma upp gör ont.

Fasen…..inte ska man ha sådana bekymmer i min ålder, men jag har det.  Det gör ont att gapa för stort. Så det gäller att inte gäspa.

Tandköttet är svullet och ömt. Jag förstår så väl yngsta barnbarnet och andra småbarn som kinkar för att tänderna ska komma.

Jäkla visdomständer. Inte gör dom någon nytta heller. Någon gång i framtiden kommer vi troligen inte att födas med sådana dumma anlag att få visdomständer.  Då kanske man slipper att få dem i 60-årsåldern!

 

Annonser
Publicerat i Dagbok | 8 kommentarer

Hörde en teori…..

….som jag vill testa på er…..

Den förstfödda sonen är alltid lik sin far. Kanske för att han ska kunna föra sin faders egenskaper vidare?

Den förstfödda dottern är alltid lik sin mamma. Kanske för att hon ska kunna föra sin mammas egenskaper vidare?

Stämmer detta?

Teorin gav mig många funderingar och kom hela tiden på exempel där det inte stämde, men så visade det sig att det inte var den förstfödda sonen eller dottern.  Till slut kom jag i bekantskapskretsen inte på ett enda exempel där det inte stämde.

Vad är nu detta?  Ett sätt att säkerställa biologisk mångfald? Eller något annat? Kan ni bloggvänner komma på ett enda exempel där det inte stämmer med förstfödde sonen/förstfödda dottern?

Publicerat i Dagbok | 7 kommentarer

Underliga händelser….

IMG_0641

Vi hade nästan gett upp att hitta detta torp på vår släktresa. Men svågern hade karta på var torpet skulle ligga.

Så vi körde in på en traktorväg ute i den småländska skogen. Vi tänkte att det kan inte vara rätt. Gick knappt att köra med bil där.

Men det var rätt väg. Vi kom fram till Rosdala torp. Här föddes farfars far och levde under sin uppväxt. Både syrran och jag blev tårögda av att få se torpet och trampa omkring  på samma plats som farfars far gjort under sin uppväxt.

Torpet används fortfarande av någon. Hundskålar på altanen, gummistövlar ute framför ingången mm. Vi tror det är en släkt till släkten som har det kvar. Mitt ute i skogen.

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Sopor

I bostadsrättsföreningen där jag bor har vi än så länge sopnedkast i porten. Väldigt enkelt och bekvämt.  I den soppåsen åker matrester, papper, skräp och petflaskor ner.

Det är helt enkelt inte möjligt för mig att samla på pet-flaskor, glasburkar mm för att gå med i fyllda kassar/säckar och promenera till återvinningsstationer. Ska jag göra det måste jag minska sovtiden med ytterligare en timme. Och det är inte rimligt.  Så ALLT åker helt enkelt ner i soppåsen hos mig.

Nu har föreningen investerat i en ny sophantering.  Behållare som grävts ner i marken. Ovanför marken finns två behållare. Då det är klart ska man låsa upp ett fack för sopor och ett annat fack för matavfall.

Suck

Jamen det här är säkert bra och ett steg i rätt riktning, miljömässigt. Men det är inte tillräckligt bra.

Petflaskor, glasburkar, batterier mm?

Att samla matavfall finns inte en chans för min del. Dels så finns ingen plats för en sådan sophink. Dels blir det så lite sådant avfall så även om jag hade plats för en sådan sophink skulle det börja lukta illa innan sophinken ens vore halvfull. Ingen insamling kommer att finnas för batterier, glas och petflaskor. Alltså fortsätter detta hamna i den vanliga soppåsen för mig.

Petflaskor åker för tillfället inte i soppåsen för mig. Har ett barnbarn som samlar på sådana för att dryga ut sin månadspeng. Petflaskor blir det massor av hemma hos mig. Eftersom jag fortfarande inte vant mig med smaken av det kommunala vattnet, samt att man måste låta vattenkranen spruta ut vatten minst en halvtimme för att få det svalt. Så han (ja barnbarnet alltså) tar tacksamt emot mina säckar med petflaskor.

Tyvärr hamnar alltså batterier, matavfall mm i samma soppåse hos mig.

Inte fan underlättar det heller då jag inte längre kan kasta mina soppåsar i sopnedkastet på väg till jobbet, Eller iklädd nattlinnet då jag ibland kastar sopor sen kväll eller mitt i natten.

Låter såklart helknasigt

….men för mig blir det här ännu något mer jag måste hinna utan att ha tiden för det.  I dagsläget har jag 4-5 timmars nattsömn. För att alls hinna med soporna måste jag reducera ytterligare 10-15 minuters sömn i veckorna. Det är inte riktigt bra att ytterligare minska på sömnen, men jag tror att jag delvis måste göra det för att få det att det ska gå ihop.  Fan också, ska det bli nya soprutinerna som får det hela att krascha?

Eller ska jag helt enkelt minska på sömntiden de dygn jag har fem timmars sömn, för att ta blöta sopor till sopsamlingen, samla torra sopor i påsar i hallen (som får mig att må dåligt) för att kasta dem på helgen?

Så illa är det….

Gissar det kommer innebära att soppåsar med torra sopor samlar sig i hallen.  Vilket jag såklart kommer att må dåligt av att se, och dammsuga runt. Då jag kommer hem från jobbet är jag helt slut. Orkar inte laga mat. Orkar inte städa undan. Att då i mörkret knata iväg till sopstationen finns inte på kartan.

Tack och lov att det finns ett barnbarn som tar hand om alla mina petflaskor!!

 

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Tillbaka till verkligheten igen då…….

TRODDE INTE DET VAR SANT

…att jag skulle gå upp då klockan ringde i morse…. Urk! Blev dock lite glad då jag väl kommit upp.  För då påmindes jag om att jag möblerat om lite och bytt gardiner i köket.  Det gjorde jag sent igår kväll och hade glömt i morse!

Så var det jobb igen. Va??? Ska man vara tvungen att jobba också?

MEN HELT OK DÅ JAG VÄL VAR PÅ JOBBET

Hade inte ens ”lyckats” spärra ett enda lösenord.  Måste faktiskt erkänna att det var en ovanligt bra mjukstart efter ledighet. Kort arbetsdag dessutom

 

Publicerat i Dagbok | 2 kommentarer

Några otäckheter…….

……..var det ändå under resan.

Fniss….

Första natten hemma hos kusinen, hade vi sagt god natt, jag hade gått in i mitt rum, tagit på mig nattlinnet…….och……….

VE OCH FASA

En riktigt otäck spindel knatade på golvet. Brun/beige. Stora, långa ben. Den traskade snabbt.  Jag rusade såklart in i syrrans/svågerns rum och berättade.  Var beredd på att alla mina väskor skulle ut i bilen igen och jag skulle sätta mig i en soffa i vardagsrummet och sova istället. Svågern gick in i mitt rum, hittade spindeln och mosade den, visade mig toapapperet han använt för att bevisa att spindeln var borta. Sen tog det evigheter innan jag kunde somna. Bara granskade golv, väggar och tak om det fanns fler fulingar.  När jag väl somnat vaknade jag om och om igen med ett ryck och undrade om det kommit en ny fuling.

Efter ett stopp med bilen och lite besök på släktplatser, så var det en fuling inne i bilen på innertaket. En fuling, ja absolut men ändå inte värsta sorten, så jag nöjde mig med att ropa att det är en fuling i taket, öppna dörren och hoppa ut när bilen bara börjat rulla lite sakta.

Svågern hoppade in i baksätet, fångade den med bara händerna (blääää!!!) och sa ”hördu lille vännen, du är inte så uppskattad här så du måste vara utomhus istället” och kastade ut den.  Vän???

Efter ett annat släkttramp skulle vi åka vidare igen. Då upptäckte svågern att han hade en fuling på benet!!! -Hördu, lille vän, du är inte så uppskattad här inne så du får stanna kvar här ute, säger svågern och viftar på benet.

Det finns ”fulingar” här där jag bor också. Men så många ”fulingar” på bara en vecka…..får mig att undra…….finns det fler ”fulingar” i Småland än här hemma hos mig?

Varje hotell vi sov på därefter granskade jag mitt rum väldigt noga. Inga fulingar, inte ens på herrgården.

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Oktoberfest

Allt jag skulle ha gjort är ogjort.  Inte så bra.

Men det roliga var att jag var på oktoberfest med goda vänner på en pub. Vi har ätit och druckit gott, och haft trevligt såklart.

Publicerat i Dagbok | 6 kommentarer